Before I Fall av Lauren Oliver

Äntligen har jag fått läsa den här vackra, vackra boken. Det är något som jag har velat göra länge då jag har läst många fina ord om den. Först läste jag i den på svenska när jag satt i biblioteket. På en gång kastas man in i handlingen och jag fastnade direkt.

Boken handlar om Sam. Sam dör.

Fast riktigt dör gör hon inte heller. Istället för att dö vaknar hon om på nytt. Det är återigen morgonen på dagen hon dör och hon har möjlighet att leva om sin sista dag. Efter att förvirringen har lagt sig och hon får leva om sin sista dag ännu en gång börjar hon snart se det som ett sätt att försöka rädda sig själv – och andra.  

Åh, den är vacker, det är den verkligen. Allt utspelar sig i amerikansk high school-miljö där det viktigaste är att vara populär, vara tillsammans med den sötaste killen och gå på de coolaste festerna. Sam och hennes närmsta vänner är på toppen av popularitetspyramiden och rent av bitchiga mobbare. Det låter inte vackert, nej det gör det inte. Det är när Sam börjar ifrågasätta det här som det blir vackert. Hennes ögon öppnas mer och mer för varje dag och hon försöker ställa saker till rätta igen. Boken är full av fina budskap och får mer och mer mening ju längre in i den man kommer. Det som börjar bra blir därför bara bättre och bättre.

Språket är vackert och säkert. Jag ville helst fortsätta läsa hela tiden. Det var dock ett tag i mitten som jag inte tyckte att boken sa mig något speciellt. Närmre slutet fick jag dock sopa bort de tankarna; boken sa väldigt mycket. Jag tror inte att jag har läst något liknande förut, idén är originell och står ut i mängden.  

Visst fanns det saker som jag inte tyckte så mycket om heller. Exempelvis tycker jag att det är töntigt att påstå att någon ser ner i ens själ. Trots det lyckades det bli vackert. Jag skulle inte påstå att jag är euforisk efter att ha läst Before I fall, men det är stor chans att jag läser den igen och jag kan rekommendera den varmt till de som fortfarande inte har läst den.