Ett obokigt inslag

Vad fint mitt förra inlägg var kan jag tycka. Så härligt. Ute, bok, sol, fjäril. När jag satt där på trappan och läste tänkte jag på vilken underbar dag det var och verkligen njöt. Vad som hände strax efter att jag publicerat det inlägget har ingenting alls att göra med böcker men jag måste nämna det ändå, bara för att det kändes så ironiskt. 
 
Då kom jag nämligen att tänka på något annat - att ytterdörren låses automatiskt och att min nyckel låg inne i min jacka. Plötsligt var inte dagen så jävla underbar längre. Så jag fick ta en extra promenad på 8km, efter ett träningspass, med gammal träningsvärk, en annan 6km promenad framför mig, utsvulten och med en blåsa som kändes sprickfärdig. 
 
Tills dess var boken bra i alla fall. Och solen sken. 
 
Och nej, det fanns inga sätt att bryta sig in på. Jag övervägde starkt att försöka klättra på väggen för att nå ett fönster på övervåningen. Det fanns en stol att stå på, men högre än så kom jag inte. 
 
Så nog var det tur att solen sken. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0