Jag måste erkänna att jag har fruktat lite att skriva den här recensionen. Jag vet nämligen inte exakt vad jag tycker om boken. Det är en mäktig bok med ett imponerande sidantal. Längden är också en aning skrämmande.

De flesta har vid det här laget koll på att A Game of Thrones är första boken i en massiv fantasyserie. Många har även förälskat sig i HBOs tv-serie baserad på böckerna. Det var så jag kom i kontakt med Martins verk – jag tittade på serien, blev lite skrämd av the White Walkers och fascinerad av the Seven Kingdoms och de olika personer vi får följa.

Nästa steg blev att ge mig på böckerna. Det kommer antagligen dröja innan jag läser nästa men så småningom planerar jag att läsa och äga hela serien. Det är den värd.

Det jag hade svårt för i boken är den stora mängd karaktärer som är med. Det är folk hit och det är folk dit och åh, de är så många att jag blir trött på dem! I början försökte jag ha koll på alla men det var helt omöjligt att minnas alla namn så sedan fokuserade jag bara på de viktigaste personerna. Det blev något av en lättnad och fungerade bra det också.

Bortsett från karaktärerna som jag hela tiden förväxlade med varandra så var det precis som i tv-serien intressanta karaktärer. De har verkligen porträtterats bra i tv-serien, även om många är mycket yngre i boken. 

Jag skulle nog ha velat ha mer fantasy och mindre politik (som jag läst att det blir mer av i kommande böcker) men jag kan inte undgå att tycka om och imponeras av A Game of Thrones. Det känns som att en våg av episk fantasy är på väg att komma och A Game of Thrones kunde inte ha gjort mig mer taggad.