Vänskapsband - Elisabeth Noble


Det finns böcker som man älskar från första sidan och det finns de som växer för en allteftersom man läser. Vänskapsband var det sistnämnda.

 
I Vänskapsband får man följa flera personers historier parallellt. De har egentligen bara en sak gemensamt - de bor i samma lägenhetshus i New York. Huvudrollen är Eve, som tillsammans med sin man har flyttat dit från England. Efter flytten känner sig Eve ensam, men hennes man arbetar hela tiden och ignorerar att hon är olycklig. I en annan av lägenheterna håller Jasons och Kimberleys äktenskap på att rasa. De vill också ha det perfekta livet som paret Rachel och David verkar ha. I huset bor också drömmaren Charlotte, vackra Emily och uppmärksamhetskrävande Madison. Där finns även den äldre kvinnan Violet, vars historia vi får ta del av genom hennes vänskap med Eve.
 
 
I början tyckte jag att det var alldeles för många karaktärer. Namnen sa mig ingenting och det var mest förvirrande. Som tur var finns det en förteckning i boken över alla karaktärerna och snart lärde jag mig veta vem som var vem. Då ville jag helst att det bara skulle handla om Eve. De andra kändes som halvt oviktiga bikaraktärer först, men sedan tyckte jag mer och mer om att få läsa om fler.
 
 
Det är något charmigt med att få ta del av flera människors liv när de bor i samma hus. Det är sådant jag går och funderar på ibland när jag är ute och går och passerar vissa hus - vilka är det som bor där egentligen? Vilka historier gömmer sig bakom de där dörrarna och fönstren?
 
 
Man får se flera människors vardag, problem och hemligheter. En del är omedvetna om varandra medan andra bryr sig för mycket om sina grannar. Ja, allt eftersom historien växte hos mig började jag tycka om sättet boken är uppbyggd på. Den hade inte alls varit lika bra om det bara hade handlat om Eve inser jag nu när jag har läst ut den.
 
 
Min favoritrelation är den mellan Eve och den äldre Violet. Dels gillade jag Violet för att jag rent allmänt gillar söta men tuffa tanter och dels för att den historia Violet berättade om sig själv för Eve var den jag fann mest intressant - hur Violet under krigstiden gifte sig med en amerikan för att få lämna England och börja ett nytt liv i Amerika och allt som hon var med om sedan. Det är inte den mest väntade vänskapen, då Violet är närmar sig 80 och Eve är ung nog att inte ha hunnit få sitt första barn än, men det är absolut den finaste i hela boken.
 
 
Jag trodde att det boken skulle vara mer typisk chic-lit, men där lyckades den överraska mig genom att innehålla ett större djup än jag hade väntat mig. Även om den handlar om vardagliga problem så har Elisabeth Noble tagit upp hemska, jobbiga och deprimerande problem också. Det var det här jag gillade mer och mer - att det blev dystert och rätt sorgligt. I slutet av boken var jag faktiskt riktigt rörd.
 
 
Från att inte ha haft några förväntningar gick jag till och tycka att boken var okej och slutligen till att verkligen uppskatta den. En väldigt trevlig överraskning helt enkelt och om jag skulle snubbla över en till bok av Elisabeth Noble skulle jag gärna läsa den också.



LiberLibri - Hanna
Välkommen till min bokblogg!
Här finns recensioner, boktips
och bokbabbel om böcker jag läser,
funderar kring och trånar efter.
Fokus ligger främst på böcker för
ungdomar och unga vuxna.
Tveka inte att lämna en kommentar
eller höra av dig via mejl
vid synpunkter, eller bara för
att tipsa om din egen blogg.


Kontakt: [email protected]

RSS 2.0