Efter att ha läst ut superhjälteboken kan jag nu fokusera helt på att läsa Abigail Gibbs Dinner with a vampire. Den är ungefär vad jag hade väntat mig - elaka men spännande vampyrer, herrgårdar och slott, kungligheter och baler. 

 

Att köpa boken var något av en chansning och efter att ha läst snart 200 av drygt 500 sidor kan jag säga att jag är glad att jag gjorde det. Hittills har den varit ständigt underhållande och spännande. Vet inte om den här boken räknas till YA-genren men om den gör det så är det sannerligen uppfriskande med en mörkare och sexigare variant. 

 

Boktycke fyller 2 år och därför har dess skribent Anna dragit igång en tävling! Vinsten är 200kr på Adlibris och det man måste göra är att svara rätt på ett antal frågor. Lycka till alla som tänker vara med och slåss om priset!

 

28 januari 1813, alltså för 200 år sedan, publicerades Jane Austens Pride and Prejudice. 200 år och fortfarande minst lika älskad. 

 

Personligen älskar jag Jane Austen och Pride and Prejudice är en stor favorit. För bara någon vecka sedan tittade jag på BBCs långa version med Colin Firth och Jennifer Ehle, jag älskar Keira Knightley som Elizabeth Bennet och i julklapp fick jag Jane Austens alla romaner i en jättefin box vilket betyder att jag nog har tre eller fyra olika upplagor av Pride and Prejudice nu. 

 

Ni som inte har läst något av Jane Austen  men vill göra det kanske kan få lite inspiration av att det är 200 år sedan hennes bästa roman gavs ut. Jag rekommenderar de andra böckerna hon har skrivit också men det är något speciellt med denna. Jag hoppas nu att ni plockar fram, lånar eller köper Pride and Prejudice, antingen boken eller någon av filmatiseringarna. Eller ännu hellre - både titta och läs. 

Titel: My Soul to Take

Författare: Rachel Vincent

Serie: Soul Screamers #1

Förlag: Mira Ink

 

 

Kaylee förutse döden, något som får en del människor i hennes närhet att uppfatta henne som galning. Det hon inte kan göra sig när detta händer är att tygla sig. När hon får en föraning om att någon kommer dö kan hon bara göra en sak – skrika.  Släng in ett kärleksintresse, intressant mytologi, hemligheter, rörande familjerelationer och så har vi en handling som det definitivt är värt att läsa om.

 

I början kände jag att My Soul to Take antagligen skulle vara en helt okej/lagom/ganska bra bok för att fördriva tiden. Efter bara några kapitel märkte jag att jag gillade boken mer och mer. Den är ganska lättläst, enkel att hänga med i och går hela tiden framåt utan att bli det minsta tråkig. Perfekt att läsa på kvällar då jag inte orkade tänka på för komplicerade saker och perfekt när jag behövde något sjunka ner i en annan värld. 

 

Språket låter ganska likt andra YA-böcker i samma stil. Det var inget fel med det dock, utan det funkade bra till den här berättelsen och höll boken hela tiden intressant.  Hela boken utspelar sig under 4-5 dagar och personligen hade jag hellre sett att författaren dragit ut på det för att göra karaktärsutvecklingar och händelser mer realistiska.

 

Kaylee är en trevlig huvudkaraktär som jag tycker om att läsa om. Hon stack inte ut jättemycket men hon kändes för det mesta trovärdig vilket är det viktigaste. Kärleksintresset Nash vann inte över mig på sin sida, främst för att hans och Kaylees relation gick på tok för fort fram. Det är ett exempel på när jag tycker att den korta tiden gör saker orealistiska. 

 

Själva övernaturliga delen med boken och mysteriet med människorna som dör var väldigt roligt att läsa om. Vill inte skriva för mycket om det, men definitivt ett plus!

 

Sammanfattningsvis en bra YA-bok som inte skiljer sig jättemycket från mängden, men som jag ändå gillar. Jag är glad att jag har bok två och tre så att jag kan fortsätta läsa om Kaylee, Nash, Tod och de andra när jag känner för det. Även om boken inte lämnat mig i extas så rekommenderar jag den absolut. 

Jag vet inte hur ni har det, men själv känns det ofta som att jag har så många serier att se att jag inte håller koll på när det kommer ut nya avsnitt av dem. Även om jag inte följer jättemånga serier som går just nu är det alltid lite av ett problem. Igår kväll hittade jag lösningen på den här hemsidan. 

 

Här kan man göra sin egen tv-seriekalender nämligen! Man kan välja att se när alla tv-serier sänds eller kryssa för just de man följer och vill följa. På så sätt har man alltid koll på när nästa avsnitt har kommit ut. 

 

Tack Anna, som taggade mig att svara på de här frågorna!

 

1. Vad älskar du med att köpa nya böcker? 
Jag älskar att klappa lite på böckerna när jag får dem, sedan hitta en plats för dem i bokhyllan och känna att samlingen har växt.

2. Hur ofta köper du nya böcker?
Det är mer sällan än man skulle kunna tro. Några gånger om året gör jag en lite större bokbeställning. Sedan jag kom till England har jag köpt böcker några gånger men då har det varit extrapris och väldigt bra erbjudanden. 

3. Fysisk bokaffär eller bokhandlar online - vad föredrar du?

I Sverige föredrog jag att beställa online, men eftersom det är ett större utbud av böcker i England och jag inte riktigt vet hur det funkar att beställa hem saker här så föredrar jag de fysiska bokaffärerna. Plus att det är billigare att köpa böcker i affär här än i Sverige! 

4. Har du någon favoritbokaffär? 
Waterstone's har blivit en favorit att gå runt och kika i. Här i Oxford är Waterstones fyra våningar, en källare och ett café. Mycket av det är böcker jag inte skulle läsa men det är hur mysigt som helst. 

5. Brukar du förbeställa böcker? 
Nej, tror aldrig jag har gjort det faktiskt. 

6. Har du en månadsbudget för bokinköp, som du inte får överskrida?
Nej, jag brukar inte köpa böcker varje månad så tror det bara skulle ge motsatt effekt - att jag köpte böcker oftare. Det kan dock ändras här i England. 

7. Bokköpsstopp - är det något för dig? 
Jag har haft det en eller två gånger och det har funkat bra. Jag gillar ordning och reda, listor och organisation. Allt detta går att kombinera med ett köpförbud. 

8. Hur stor är din bokönskelista? 
Den nerskrivna versionen är på 87 böcker, men det finns måååånga mer som står med inofficiellt. 

9. Vilka tre böcker (från din önskelista eller förbeställningslista) vill du äga NU?
The Fault in our Stars, Clockwork Princess och Crossed. 

10. Vem taggar du? 
Beate och Sara!

För tillfället läser jag egentligen Soon I will be Invincible av Austin Grossman, en bok om superhjältar som jag fått låna. Det går segt får jag erkänna. Boken är uppdelad i två delar så när jag kom till del två igårkväll la jag faktiskt ner den och plockade upp My Soul to Take istället.

 

Ibland får man ta pauser för att få tillbaka lite läsglädje. My Soul to Take är mer lättskriven, kortare och har ett mycket bättre flyt. Precis vad som behövs för att vara en bra avbrytarbok. Jag kommer antagligen inte att ta upp läsningen av Soon I will be invincible förrän jag har läst ut denna, men det känns inte som att det kommer ta jättelång tid. Genast har det blivit roligt att läsa igen!

Titel: En liten chock

Författare: Johanna Lindbäck

Förlag: Tiden

 

 

Nu är det ett tag sedan jag läste En liten chock och tyvärr känns boken som ett ganska avlägset minne. Jag kommer inte ihåg allt jag tänkte om den och om jag ska vara ärligt så är jag lite osäker på hur den slutade.

 

En liten chock är Johanna Lindbäcks debutroman. Det är den tredje av Lindbäcks böcker jag läser och jag står fast vid att hon är en av Sveriges bästa ungdomsbokförfattare. Inte för att det finns så många av dem. Huvudrollen i En liten chock är en kille, Gustav, vilket alltid är uppfriskande. Gustav går tredje året på gymnasiet och har ännu inte sett sig själv förändrats så som han hoppats på. Jag tror att alla känner så ibland – i alla fall jag kan relatera till det och det gör det intressant att se Gustavs utveckling.

 

Vänskap, familj, kärlek, att bli vuxen… Ni känner nog igen det. Det är saker som förhoppningsvis alla har som en del av sitt liv. Handlingen är realistisk och lätt att relatera till, likaså karaktärerna. Lindbäcks språk är väldigt enkelt, lagom ungdomligt och roligt att läsa.

 

Nackdelen med den här boken är väl att den inte gjorde något större intryck på mig i längden, men förutom det kan jag inte upptäcka några direkta fel. Den var mysig och lätt att tycka om.  Inte jättelång och perfekt att läsa på kvällar då jag behövde något att enkelt sjunka ner i. Om ni känner att ni vill läsa något av en svensk ungdomsförfattare är det definitivt Johanna Lindbäck som jag rekommenderar, både hennes nya och gamla böcker. 

Titel: The Immortal Rules

Författare: Julie Kagawa

Serie: Blood of Eden #1

Förlag: Mira Ink

 

 

 

 

Jag har tidigare läst Julie Kagawas Iron Fey-serie, som jag vet att många tycker om och andra tycker är väldigt överskattad. Jag tillhör en av de som tycker att serien är en aning överskattad faktiskt. Därför hade jag antagligen inte plockat upp The Immortal Rules  av samma författare om det inte vore för att jag läst mycket fint om boken på olika bokbloggar.

 

Om jag är glad att jag gav boken en chans? Åh ja! Verkligen! Historien skiljer sig väldig mycket från Iron Fey-serien. Istället för ett land med älvor är vi nu i ett samhälle i framtiden där en smitta har brutit ut och världen styrs av vampyrer. Människor har större värde som boskap än som personer.

 

Bokens styrka är utan tvekan handlingen. Den tar vändningar som jag inte hade räknat med och även när det inte händer jättemycket är det spännande att bara vara i denna framtidsvärld.  Jag skulle rekommendera att inte läsa baksidtexten för själv fick jag reda på saker jag helst inte hade velat veta bara jag kastade ett öga på baksidan.

 

Kagawa har även lyckats ganska bra med karaktärerna. Jag önskar att man hade fått känna en del närmre, men det gjorde egentligen inte så mycket.  Några av karaktärerna fattade jag verkligen tycke för, så som Kanin, Zeke och Caleb. Det tog ett tag innan jag tyckte om huvudkaraktären Allison dock. Hennes karaktärsutveckling var lite konstig. Mer om det senare i spoilertexten.

 

Språket i boken är inget speciellt, men det funkar. Jag tyckte verkligen om boken och rekommenderar den starkt – även till er som känner er trötta på vampyrer. Dystopitemat gör fortfarande dessa fascinerande varelser intressanta. Nu ser jag fram emot att nästa bok ska komma ut!

 

Vidare läsning sker på egen risk. En del spoilers förekommer!

Det som gjorde att jag hade lite svårt för Allie var för det första att jag tyckte att hon var elak. Men jag kunde ändå förstå hennes överlevnadsinstinkt och började beundra henne för det. Sedan blev allt jättekonstigt när hon blev vampyr – hon borde bli ännu elakare och ännu mer mån om sin egen överlevnad, men istället riskerar hon plötsligt allt för några nästan främmande människor. Det går inte ihop. Ett tag förbryllade hon mig väldigt med att byta personlighet hit och dit. Jaja, i slutändan gillade jag henne ändå. 

Tänkte att istället för att prata om böcker idag så kan jag dela med mig av tre mysiga, vackra och lite sorgliga låtar med riktigt fina texter. 

 

        Stateless - Bloodstream

 

Kent - Ingen kunde röra oss

 

Switchfoot - Yet